I maj, närmare bestämt 21 maj i år fick jag besked om att en remiss till Lundströmmottagningen i Alingsås ska skickas. Jag var överlycklig, verkligen verkligen lycklig! Idag fick jag reda på att denna remiss ännu inte blivit skickad. I förmiddags var jag till psyk för att fråga varför min tid till läkaren dröjer så förbannat. Jag skällde på dem och sa att det börjar bli riktigt bråttom med att få ut ett läkarutlåtande. Försäkringskassan behöver ha in alla papper och från och med att allt är inne tar det ca fyra månader att handlägga. Sista augusti blir jag av med ersättningen jag har idag. Först blev de sura och sa att inga tider fanns, men när de började läsa i mina journaler ändrades humöret snabbt och jag fick en tid redan nästa vecka. MEN, medan de läste upptäckte de att de GLÖMT mig. Remissen till Lundströmmottagningen hade inte skickats, tiden till läkaren jag behövde för att remissen skulle KUNNA skickas hade glömts och tiden till läkare för ett utlåtande hade också glömts bort. Jag har dessutom i fyra dagar nu haft blödningar, trots piller. Jag har varit extremt noga med att ta dem vid exakt rätt tidpunkt och jag har inte missat ett enda piller sedan jag började. Jag mår illa av rädsla över att pillren slutat fungera. Jag känner mig stressad över att september blir sista månaden jag har pengar på jag vet inte hur många månader och jag känner mig helt förkrossad över att behöva vänta ännu längre på en tid till Alingsås, pga. SLARV!

En stor varm famn att krypa in i hade känts jävligt bra just nu, men ÅT HELVETE MED ALLT!

// Nim 

Jag borde egentligen börja med att be om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen på ett halvår, men det orkar jag inte. Så.... istället säger jag att jag haft en helt fantastisk sommar till att börja med. Fantastiska resor, vandringar och naturäve...

Ber om ursäkt för att det inte blev något inlägg senast jag var till Alingsås, men det är inte mycket att säga om mötena mer än att mamma var med sist och pappa denna gång. Så nu är anhörigsamtal avklarat. Båda fick ungefär samma frågor. Hur jag vari...

Ja då var möte nummer fyra avklarat. Denna gång med socionom och som det verkar kommer det vara socionom jag kommer gå till en tid framöver. Vi pratade om min skolgång, från 0 till gymnasiet och folkhögskolan. Hur jag var, vad jag hade för vänner, hu...

Ibland orkar jag inte hantera grejen att jag är transperson. Snacket, tankarna, känslorna, rädslan, oron. Ibland önskar jag att jag kunde ta bort det. Att jag skulle kunna se att jag kunde fortsätta leva i den kropp jag har idag, men det kan jag inte...

Är precis hemkommen och där med helt slut i huvudet, men jag ska försöka göra ett så bra inlägg som möjligt.   Resan ner till Alingsås gick bra och som vanligt när jag och Shabina är ute på roadtrip har vi nästan för roligt. Vi var framme i god t...